Carnegiestiftelsen

Stiftelsen är, enligt stiftarens uttryckta vilja, inrättad till förmån för personer som, frivilligt eller eljest utöver vad plikten kan anses ha bjudit, genom fredlig bedrift vågat livet för att inom Sverige eller dess område rädda medmänniskors liv, ävensom hustru och barn eller vissa andra anhöriga till sådana civilisationens hjältar, här nedan benämnda räddare. Dylika hjältedåd pläga ofta förekomma bland utövarna av vissa yrken, såsom gruvarbetare och sjömän ävensom järnvägstjänstemän, brandsoldater och polismän. Få handlingar äro mer hjältemodiga än de som utföras av läkare och sjukskötare under svåra epidemier. Har någon på eller från svenskt fartyg utom svenskt område utfört bedrift som ovan sägs, skall han eller hans anhöriga njuta samma förmån av denna stiftelse, där ej annan liknande stiftelse anser sig ha företräde. Stiftelsen har till ändamål att, där räddare som i § 2 sägs blivit skadad eller lidit förlust, tilldela honom, i fall av behov, ett belopp tillräckligt att avvända de ekonomiska följderna av den ådragna skadan eller att täcka den uppkomna förlusten samt, där han själv omkommit, likaledes i fall av behov tilldela hans efterlevande anhöriga skäligt understöd. Räddare får också, där finnes lämpligt,tilldelas belöning i penningar eller annat. Stiftelsen får även utdela medalj, särskilt där behov av penninghjälp ej föreligger. I nära anknytning till verksamheten för dessa ändamål får stiftelsen därjämte efter inträffad olyckshändelse där synnerligt ömmande omständigheter föreligger anslå lämpligt belopp till understöd åt änkor och barn efter därvid omkomna personer ävensom åt dem som skadats vid olyckshändelsen. I andra hand får stifelsen utdela anslag till stöd åt sådan vetenskaplig forskning samt sådan undervisning och utbildning som kan vara av betydelse för räddande av människoliv i samband med olyckshändelser. Understöd får utgå till räddare, till dess han kan återvinna sin hälsa eller behovet eljest upphör, till änka efter räddare, så länge hon lever ogift och behovet fortvarar, samt till efterlämnat barn, till dess det uppnår 18 års ålder eller ejest kan försörja sig själv. Efterlämnat barn som visar ovanlig begåvning får därutöver efter omständigheterna tilldelas ytterligare hjälp till högre utbildning. Har räddare efterlämnat andra anhöriga än hustru och barn och har de för sin utkomst varit beroende av honom, får även sådana efterlevande av stiftelens medel tillerkännas skäligt understöd. Understöd som ej beviljats för en gång skall i regel utgå månatligen.